liv

sover dåligt, drömmer mycket vaknar och tror att jag just gått och lagt mig
är konstant förvirrad
vet inte vem jag är längre
glömmer bort saker hela tiden
tappar bort mig själv
den bästa tiden är när jag är stressad, för då hinner jag inte tänka typ
klarar mig inte själv
har stora problem med migsjälv hela tiden
vet inte vad jag vill
vill inte vara här
vill inte vara såhär
vill inte må såhär
mår svin dåligt säger jag och tänker
"äh jag skriver på den där bloggen jag skriver på ibland och lägger upp en bild på mig när jag var jätte full en gång"
mvh

har panik i hela jävla kroppen

Året har gått mycket har hänt

Sitter på busstationen i Luleå och väntar på skjuts hem till umeå. Då kommer jag att tänka på sist jag var här, då satt jag och väntade på skjuts ut till F21 där jag skulle göra mina tester för Gmu.
Om två dagar är det ett helt år sedan jag började min utbildning i Skövde. Känns helt galet.
Börjar reflektera över hur mycket jag har varit med om detta år. Egentligen bar de tre månader jag var på Kvarn och de två månader jag var i Skövde.
Vilken otrolig tur jag har haft som fått träffa och lära känna alla dessa underbara människor. Hur mycket utvecklades under den tiden, både kunskap om annat och hur mycket jag fick lära mig om mig själv.
Det får mig faktiskt att sakna det lite grann också, klumpen i magen varje söndag som jag satte mig på flyget för att börja min resa. men hur allt lättat så fort vi alla träffades på bussen från Linköping till Borensberg, ut till kvarn. Vilka tider, upplevelser.
Mest av allt människorna, vilka underbara människor jag fick lära känna, hur de ens stod ut med mig all den tid vi spenderade tillsammans, de är jag nog evigt tacksam för att de gjorde.
Undra hur jag känner nästa år, när jag nästa år sitter i den här situationen, vad kommer jag att känna då, vad kommer jag att hinna vara med om tills dess. Låter framtiden, ödet och slumpen avgöra vad som händer.

Hejsan kompis vad gör du då

Jag var i Prag, och så var jag i Amsterdam, och så var jag i Göteborg och så var jag hemma.
Gimme gimme gimme your man after midnight eller bara detta typ.
Hej.

hej och hej HALLÅDÄR

Det här är en fin bild på mig och en fin vän på en fin festival.
Fint är livet
Fint är det
Nu
Och det ska vi fan njuta av
Hållkäft
Hejdå

Fan.

Har aldrig haft så jävla mycket beslutsångest om livet som jag har nu. Får panik. Vet ej var jag ska ta vägen, vill sluta andas för ett tag och se tiden passera förbi och vakna till igen då det är bättre.

Fan fan fan fan.

När orden tar slut. Var går känslorna då?

Hur ska en kunna uttrycka sig för någon annan när en inte ens kan uttrycka sig för dig själv.
Ibland vill jag inte finnas här, bara sjunka genom jorden, bara ett tag, och komma tillbaka när det är bättre.

Vad i helvete ska jag ens ta mig till när jag varken har orken att stanna här och förstörs av att vara kvar, finns ingenstans att ta vägen.
Bryts upp ifrån som en vulkan som exploderar, den enda skillnaden är att vulkanen vaknar då medan en själv bryts ner då fortare än vad en hinner med.
Hur tar sig människor igenom sånthär, vad gör dom som gör att de orkar, varje dag göra samma sak, medan en själv inte kan andas utan att det känns som att det ska gå sönder inom en.
så jävla mycket som vill ut men ingenting som kan få ut det på rätt sätt.

Crack a bottle

Har precis sett klart världens bästa serie, har hållit på att se denna i flera år och nu är det över. Det känns som att jag har lärt känna dom allihopa, kan allting, varit med om allt de dom har varit med om..och nu är allt borta.

Vet inte hur jag ska gå vidare i livet.
#hemskaproblem

Det sociala arvet får rätt igen

Allt känns bara så jävla stört. så jävla kaos.
Har en önskan och det är det allt kan vara bra ett tag, så jag får leva och må bra. Det är allt jag vill. Orkar inte med uppfuckade känslor och bristande sömn.
fan.

Blått hus blå ljus